Med anledning av 100-årsminnet av den så kallade svarta veckan (krigsförklaringarna 28 juli t.o.m. 4 augusti 1914) sänder jag mina fem inlägg på Norstedtsbloggen i repris.
I det femte och sista inlägget som Norstedts gästbloggare gav jag 10 tips till den som vill fotografera på västfronten.
.
I det femte och sista inlägget som Norstedts gästbloggare gav jag 10 tips till den som vill fotografera på västfronten.
.
Mitt inlägg på Norstedtsbloggen den 2 maj 2014:
10 praktiska tips för fotografen på västfronten
Ödekyrkogård vid Fey-en-Haye (Lorraine). År 1914 bodde drygt 130 personer i Fey-en-Haye. Under kriget löpte frontlinjen genom byn. På 1920-talet återvände ett trettiotal bybor och byn återuppbyggdes några hundra meter från sin ursprungliga plats.
- Håll reda på solens upp- och nedgång vid platsen du befinner dig, liksom på hotellens frukosttider. Ibland hinner man vara ute ett par timmar mellan gryningen och innan hotellet slutar servera frukost, vilket jag tycker är den bästa tiden.
- Gör matlåda eller köp smörgåspaket och fyll på kaffetermosen på morgonen - det är dumt att behöva anpassa sig efter restaurangernas lunchg- och middagstider. Även i många små byar finns ett lokalt bageri som har öppet tidigt på morgonen och som säljer just lunchbaguetter.
- Köp storskaliga kartor (IGN/GNI 1:20 000/25 000) i god tid och planera resan långt i förväg så att du kan vara på plats när det är som minst grönska och undervegetation (dvs. ej juni-augusti), när det är bäst chans för bra väder och när dagarna fortfarande är långa (dvs. ej december-februari). Detta brukar infalla tidig vår och sen höst (observera punkt 4 nedan!). Då ligger samtidigt solen under en ganska lång tid av dagen så lågt att exempelvis träd blir belysta från sidan och grenverk blir genomlysta, vilket ger ett betydligt bättre djup i bilderna än när solljuset kommer ovanifrån.
- Var kvar på samma plats länge. Ta många bilder, spara inte på minneskorten - välj ut de bästa bilderna när du kommer hem. Gör många olika exponeringar, överkompensera och underkompensera, ta med långa och kortare slutartider och olika bländaröppningar. Vänta på samma plats tills solen flyttat sig för att få andra skuggor. Ta bilder från olika positioner på platsen. Låt molnen skugga och solen belysa landskapet på olika sätt - ta bilder i alla lägen. Åk tillbaka till samma plats på en annan tidpunkt eller en annan dag med annat väder. Använd kvällar och dagar med dåligt väder eller dåligt ljus till att söka upp och lära känna platser som du vill fotografera. Kolla på plats - använd kompass - vid vilken tid ljuset bör falla rätt på objektet som du vill fotografera så att timmarna med bra ljus kan användas effektivt när de väl kommer. Skissa i anteckningsboken och markera på kartan.
- Köp och bär fluorescerande varselväst och en visselpipa. Är du på västfronten vid jaktsäsong (främst från ca augusti/september till februari/mars) kommer du ångra dig om du inte köpt det. Att bära varselväst är för övrigt väldigt vanligt i Frankrike och Belgien och det är lag på att ha en i bilen (och på sig om man cyklar utanför tätort).
- Använd rätt kläder, inte lätta kläder - västfronten är inte Mount Everest, man behöver inte ultralätt packning och man behöver inte borra hål i tandkrämen för att spara vikt (det är snarast flygbolagens maximala bagagevikt och handbagagevikt som sätter gränsen om man inte kör bil från Sverige). Om man bär kläder av lätta så kallade funktionsmaterial blir man blöt om fingrarna och kamerautrustningen blir blöt när man arbetar i gryningens dagg, i dimma och duggregn eller omedelbart efter regn, eftersom vattnet rinner, droppar och stänker från helt vattenavvisande textilier. Jag använder därför istället kläder av material som till viss del absorberar fukt (som jaktkläder eller exempelvis Fjällrävens vaximpregnerade G-1000-väv). Jag har också alltid med mig en kökshandduk e.dyl., som inte luddar, för att vid behov torka utrustning och händer.
- Använd ordentliga gummistövlar med grov sula - gummistövlar är lätta att skölja av och att byta när man kommer tillbaka till bilen eller skall äta på restaurang. Jag har ofta använt kängor, men det blir snart väldigt lerigt på bilens och hotellets golv. Med gummistövlar fastnar man inte heller i taggtråd.
- Skaffa ett ljusstarkt vidvinkelobjektiv. I skogen är fotograferingsavstånden ofta korta och för att fånga motivet kan vidvinkel krävas. Jag använder alltid liten bländare för att få stort skärpedjup - jag vill att motivet och perspektivet skall leda blicken i bilden, inte fokuspunkten. Eftersom det i regel är svagt ljus i skog eller vid gryning och i regn krävs då lång slutartid och kamera på stativ. Med ett ljusstarkt objektiv kan man korta ned slutartiden och därigenom minska oskärpan från de rörelser som vinden skapar i gräs, löv och grenar.
- Köp bra kameraryggsäck för utrustningen. Eftersom jag är ute i skog och mark inte bara för att fotografera utan för att se, uppleva och dokumentera landskap och historiska lämningar, behöver jag utrustning som skiljer sig från naturfotografens. Jag använder en kameraryggsäck med plats för normala fotogrejer som exempelvis blixt, fjärrutlösare, objektiv och filter (extra batterier är betydligt bättre än ett stort och tungt batterigrepp). Men jag vill också ha plats för en extrakamera och en liten videokamera, liksom ett bönpåsestativ, och jag behöver dessutom kunna bära med mig t.ex. termos, vatten och matsäck, liksom regnkläder, ficklampor, anteckningsbok, första förband, Leathermankniv etc. Jag har använt en Crumpler Turkish Shower, som inte är perfekt men fungerat väl. Stativen bär jag i regel över axeln i sina fodral, där jag även har en pappersrulle för frottagen. Se vidare på min blogg för min fullständiga packningslista.
- Sy ett gammeldags kameraskynke. Jag vill kunna avgöra på LCD-skärmen om bilderna funkar redan när jag är ute i fält. Väl hemma är det för sent. Tyvärr kan man inte använda LCD-skärmen utomhus på ett vettigt sätt. Kameratillverkarna har inte löst detta uppenbara problem, så när jag tröttnat på att ständigt dra upp huvan och halva jackan över mitt huvud och vidare över kameran på stativet bestämde jag mig för att själv sy ett eget kameraskynke. Jag beställde G-1000-tyg som metervara från Fjällräven och sydde fast kardborreband längs ena kanten och en snodd att dra åt kring stativhalsen när jag inte står under det. På så sätt har jag i samma skynke ett droppfritt kameraskydd och en LCD-avskärmning som dessutom kan användas som en ren och torr arbetsyta att lägga exempelvis filter och objektiv på. Se vidare på minblogg för symönster.
Min packning vid de franska skyttegravarna på berget Hartmannweilerkopf (Alsace).