Sven Hedins respass ("Ausweis") i Riksarkivet, undertecknat av Helmut von Moltke den 18 september 1914
Sven Hedins vikta och smutsiga respass, beviljat av tyske kejsaren, utskrivet i tyska generalhögkvarteret i Luxemburg den 18 september 1914 och signerat av generalöverste Helmuth von Moltke d. y., som jag skriver om i på sidorna 168-169 i Historien om västfronten: I spåren av första världskriget (Norstedts 2014).
Riksarkivet, Sven Hedins arkiv, vol. 483 (korrespondens, Tyskland, Mo-Mü), brev från tyska generalstaben i Luxemburg 18. 9. 14. undertecknat von Moltke (med tillstånd av Sven Hedins Stiftelse, Etnografiska museet). Foto: Emre Olgun, Riksarkivet.
Sven Hedin skriver om dokumentet i sin Från fronten i väster: September-november 1914 (1915) s. 63:
Senare på dagen [den 18 september 1918] var jag ägare till ett så kallat "Ausweis" eller intyg, undertecknat av generalstabschefen och gående ut på att jag hade "tillstånd att bevista händelsernas gång vid härens olika truppdelar", samt innehållande en uppfordran till "alla kommandomyndigheter att visa mig det vidsträcktaste tillmötesgående", samt att understödja mig med råd och dåd. Detta papper var ett "sesam öppna dig". Det skänkte mig nästan obegränsad rörelsefrihet.
Längre fram i boken (21 september) berättar Sven Hedin en liten historia om sitt pass (s. 106):
Vid broarna över Maas stoppades jag av posterna, som i myndig ton, men alltid hövligt, fordrade att se mitt "Ausweis". Att de funno mig misstänkt, där jag gick och tittade med en skissbok under armen, är ju icke att undra på. Blott en av dem, en hederlig lantvärnsman, förklarade tvärsäkert att mitt intyg icke var tillräckligt. "Jaså," frågade jag, "chefen för fältarméns generalstab, general Moltke, imponerar icke alls på er?" - "Nej intygen skall vara avstämplat vid 5. armén," svarade han. Ett par av hans kamrater räddade situationen, sedan de läst intyget och försäkrat att general Moltke räckte för deras behov.
Dokumentet förvaras sedan 1950-talet i Riksarkivet, där det och andra dokument, bland annat hans medfarna anteckningsböcker från frontresan 1914 (se sidan 171 i Historien om västfronten) liksom det handskrivna manuset till boken, ligger i prydligt måttanpassade arkivboxar som Sven Hedin låtit tillverka på bokbinderi. Hedins teckningar från västfronten (se t. ex blyertsteckning på sidan 289 i Historien om västfronten) finns däremot inte i Riksarkivet. De ligger i en låda märkt "Resa VII" i Etnografiska museets magasin, tillsammans med många av hans 4 000 teckningar, i ett ritningsskåp längs väggen i museimagasinets avdelning för bast och fibrer, intill exotiska masker, träkistor, mattor, trummor och en kajak (se sidan 86 i Historien om västfronten).