"Läsaren känner sig i högsta grad närvarande på slagfältet" - Historien om västfronten recenserad i senaste numret av Historielärarnas Förenings Årsskrift (2015)

"Upplägget är onekligen originellt och gör att Fabianssons bok sticker ut på ett positivt sätt i den rikhaltiga floran av nyutgivna böcker om första världskriget" -  "ingen bok ämnad för den som vill bättra på sina kunskaper i största allmänhet" - "Läsaren känner sig i högsta grad närvarande på slagfältet"- "en given följeslagare för den som tänker ge sig ut på en slagfältsresa längs västfronten"

Dottern, som varit med under hela bokens tillkomst, bokstavligen, noterar att pappas bok "sticker ut".

I senaste numret av Historielärarnas Förenings Årsskrift 2015 (utkommen denna veckan, ännu inte på deras hemsida) recenseras Nils Fabiansson, Historien om västfronten: I spåren av första världskriget (Norstedts 2014) av recensenten Stefan Håkansson (s 200-201). Jag har tagit mig friheten att citera ett par delar av texten:

[...] Även Nils Fabiansson ägnar sig åt att skriva slagfältshistoria men ur ett helt annat perspektiv. Bokens upplägg är snarast geografiskt. Fabiansson tar med läsaren på en rundtur längs västfronten, en tur som startar i Flandern och fortsätter i en halvcirkel mot sydost via bland annat Somme, Aisen, Champagne och Lothringen för att sedan sluta med en skildring av de två först stupade soldaternas öden i Elsass. Cirkeln är sluten. Utgångspunkten är inte de historiskt mest betydelsefulla eller strategiskt mest intressanta slagen, utan de platser som fortfarande uppvisar någon form av fysiska lämningar av kriget. ”Historia skall inte bara ha doften av gulnat papper och arkivsnören av hampa”, skriver författaren och fortsätter: ”För mig luktar första världskrigets historia framför allt diesel, bensin och varma bildäck, liksom friterie, jordkällare, knastrande soltorrt skogshygge och daggvått gräs.” Upplägget är onekligen originellt och gör att Fabianssons bok sticker ut på ett positivt sätt i den rikhaltiga floran av nyutgivna böcker om första världskriget. 

[…] 

Till bokens stora förtjänster hör att den varvar olika historiska händelser med enskilda personers öden. Därtill kommer utdrag ur brev och dagböcker, ingående beskrivningar av intressanta platser, befästningar och föremål kombinerat med förfatarens personliga intryck och upplevelser. Det starka personliga engagemanget går inte att ta miste på. Läsaren känner sig i högsta grad närvarande på slagfältet. Alla upplägg har emellertid ett pris. I det här fallet går detaljrikedomen ut över översikten. Den som endast har en vag uppfattning om första världskrigets historia torde snabbt tappa orienteringen och gå vilse i ett sammelsurium av detaljer. Det är med andra ord ingen bok ämnad för den som vill bättra på sina kunskaper i största allmänhet. För den som däremot kan sitt första världskrig, har besökt eller har för avsikt att besöka de gamla slagfälten är Fabianssons bok en guldgruva. Även om den inte är skriven som en reseguide är boken ändå en given följeslagare för den som tänker ge sig ut på en slagfältsresa längs västfronten. 

Avslutningsvis kan undertecknad i egenskap av lärare inte låta bli att återge en intressant detalj. När Fabiansson vid ett tillfälle höll en lektion om första världskriget på mellanstadiet hade han inte räknat med ”den föreställningskraft som en rostig 25 centimeter lång granat äger i handen på en 12-åring”. Detta gäller även på högstadiet och gymnasiet och har bekräftats för undertecknad åtskilliga gånger. Inget slår historia på plats eller autentiska föremål från intressanta historiska platser.