Den som intresserar sig för svenskar i första världskriget, och kanske har läst Nils Fabiansson "Svenskarna i första världskriget" (2018), skall definitivt även läsa min förra bok "Historien om västfronten: I spåren av första världskriget" (2014 - slutsåld på förlaget, kan dock beställas av mig). Flera av bokens kapitel ägnas åt just svenskar i kriget:
Dr Habers experiment
Om Uppsalaprofessorn Svante Arrhenius och hans kopplingar till mannen bakom senapsgasen, dr Haber, som fick Nobelpriset efter kriget.
Axel Olof Ohlson
Om Axel Olof Ohlson från Gisslarbo utanför Köping, som stupade som soldat i australiska armén under slaget vid Fromelles 1916, och vars kvarlevor kanske kan identifieras med DNA.
Pär Rådströms korta resa
Om den svenske författaren Pär Rådström, som besökte västfronten i början av 1960-talet och som skulle skriva en bok om kriget.
De internationella nationella arméerna
Om bland annat de svenska främlingslegionärerna och minnestavlan vid svenska kyrkan i Paris, med namnen på svenskar som stupade som franska främlingslegionärer.
Sven Hedin på västfronten 1914
Om hur den svenske kändisen Sven Hedin fick tillstånd av den tyske kejsaren att resa fritt på den tyska sidan av västfronten hösten 1914. (Även i Vetenskapsradion Historia)
Elin Wägner och propagandans martyrer
Om Elin Wägners och Vingåkers kyrkoherde Gunnar Walls resa till det ockuperade Ruhrområdet 1921.
Mysteriet med de svenska taggtrådskorkskruvarna
Om den brittiska legenden om att taggtrådskorkskruvarna på båda sidor fronten tillverkades i Sverige.
Det svenska rådhuset i Craonne
Om Marika Stiernstedt, den svensk-franska vänskapsföreningen L’Amitié Franco-Suédoise och det svenska rådhuset i Craonne.
Drottning Victoria i kriget
Om den svenska drottningen Victoria och bombanfallet 1915 och när hon befann sig i palatset i Karlsruhe under revolutionen 1918.
Drottning Victorias krigskrona
Om drottning Victorias Füsilier-Regiment Königin Victoria von Schweden (Pommersches) Nr. 34.
Den svenska gruppresan till västfronten
Om resan svenska journalister gjorde till den franska sidan av västfronten 1915. (Även i Vetenskapsradion Historia)
Dessutom skriver jag
om den 22-årige svenske konstnären Ivan Lönnberg, som hade tagit värvning i den franska främlingslegionen sensommaren 1914 och som stupade våren 1918,
om general Ludendorffs flykt till en gård i Skåne efter krigsslutet 1918,
om Johan Malms resa till Chemin des Dames på västfronten 1923, alltså långt innan västfronten hade återställts,
om främlingslegionären Elow Nilson under slaget i Champagne 1915, och
om när Marika Stiernstedt besökte franska fronten i Champagne 1915, utan att känna till historien om de fyra arkebuserade franska korpralerna på samma plats.
Dr Habers experiment
Om Uppsalaprofessorn Svante Arrhenius och hans kopplingar till mannen bakom senapsgasen, dr Haber, som fick Nobelpriset efter kriget.
Axel Olof Ohlson
Om Axel Olof Ohlson från Gisslarbo utanför Köping, som stupade som soldat i australiska armén under slaget vid Fromelles 1916, och vars kvarlevor kanske kan identifieras med DNA.
Pär Rådströms korta resa
Om den svenske författaren Pär Rådström, som besökte västfronten i början av 1960-talet och som skulle skriva en bok om kriget.
De internationella nationella arméerna
Om bland annat de svenska främlingslegionärerna och minnestavlan vid svenska kyrkan i Paris, med namnen på svenskar som stupade som franska främlingslegionärer.
Sven Hedin på västfronten 1914
Om hur den svenske kändisen Sven Hedin fick tillstånd av den tyske kejsaren att resa fritt på den tyska sidan av västfronten hösten 1914. (Även i Vetenskapsradion Historia)
På plats i det tyska generalhögkvarteret i Luxemburg den 18 september 1914, bara en knapp vecka efter slaget vid Marne, fick Sven Hedin ett respass undertecknat av generalöverste Helmuth von Moltke d.y. Det gav honom frihet att resa och uppehålla sig i helt nyligen ockuperade områden mitt bland de tyska trupperna. Riksarkivet.
Elin Wägner och propagandans martyrer
Om Elin Wägners och Vingåkers kyrkoherde Gunnar Walls resa till det ockuperade Ruhrområdet 1921.
Mysteriet med de svenska taggtrådskorkskruvarna
Om den brittiska legenden om att taggtrådskorkskruvarna på båda sidor fronten tillverkades i Sverige.
Det svenska rådhuset i Craonne
Om Marika Stiernstedt, den svensk-franska vänskapsföreningen L’Amitié Franco-Suédoise och det svenska rådhuset i Craonne.
Första sidan i uppropet för en insamling av medel "till Frankrikes skövlade städer och byar", som initierades av fransk-svenska vänskapsföreningen L’Amitié Franco-Suédoise (1920). Kungl. biblioteket.
Byn Craonne vid Chemin des Dames, juni 1917
Minnestavlan som idag är uppsatt i rådhuset i Craonne, som byggdes med svenska pengar.
Sverige
som till minne av sina söner
som föll när de tjänade Frankrike
i närheten av Craonne
skänkte detta stadshus
till den heroiska staden Craonne.
Drottning Victoria i kriget
Om den svenska drottningen Victoria och bombanfallet 1915 och när hon befann sig i palatset i Karlsruhe under revolutionen 1918.
Drottning Victorias krigskrona
Om drottning Victorias Füsilier-Regiment Königin Victoria von Schweden (Pommersches) Nr. 34.
Den svenska gruppresan till västfronten
Om resan svenska journalister gjorde till den franska sidan av västfronten 1915. (Även i Vetenskapsradion Historia)
Dessutom skriver jag
om den 22-årige svenske konstnären Ivan Lönnberg, som hade tagit värvning i den franska främlingslegionen sensommaren 1914 och som stupade våren 1918,
om general Ludendorffs flykt till en gård i Skåne efter krigsslutet 1918,
om Johan Malms resa till Chemin des Dames på västfronten 1923, alltså långt innan västfronten hade återställts,
om främlingslegionären Elow Nilson under slaget i Champagne 1915, och
om när Marika Stiernstedt besökte franska fronten i Champagne 1915, utan att känna till historien om de fyra arkebuserade franska korpralerna på samma plats.