Vid Haute-Chevauchée mitt inne i Argonneskogen finns ett dussin minkratrar på rad, alltså inte spår efter senare tiders så kallade antipersonella minor, utan efter det som kanske mer än andra spår på västfronten kan ge besökaren en föreställning om livet och döden i belägringskriget på västfronten. Här finns även skyttegravar och kraterterräng samt en krypta från efterkrigstiden.
Två kilometer därifrån ligger en ödekyrkogård. Begravningsplatsen anlades i början av kriget av det 20:e tyska ingenjörsregementets första kompani som deltog i minkriget några kilometer söderut, men gravarna flyttades på 1920-talet till Cheppy, två mil västerut, medan den ursprungliga gravplatsens centrala minnesmonument senare flyttades till Servon-Melzicourt drygt två mil norrut. Kvar i dag är grinden av smidesjärn, kyrkogårdsmuren av betong, liksom fragment av gravstenar och fundament samt gropar efter uppgrävda gravar.
I min artikel Nils Fabiansson, "Första världskriget för lärare", i Historielärarnas Förenings Årsskrift 2014 (se pdf här), föreslår jag just denna plats som en av några lämpliga platser att besöka i ett avgränsat område vid en resa till västfronten.
Se även Nils Fabiansson, Historien om västfronten: I spåren av första världskriget, s. 214-215 och framför allt 302.
Två kilometer därifrån ligger en ödekyrkogård. Begravningsplatsen anlades i början av kriget av det 20:e tyska ingenjörsregementets första kompani som deltog i minkriget några kilometer söderut, men gravarna flyttades på 1920-talet till Cheppy, två mil västerut, medan den ursprungliga gravplatsens centrala minnesmonument senare flyttades till Servon-Melzicourt drygt två mil norrut. Kvar i dag är grinden av smidesjärn, kyrkogårdsmuren av betong, liksom fragment av gravstenar och fundament samt gropar efter uppgrävda gravar.
I min artikel Nils Fabiansson, "Första världskriget för lärare", i Historielärarnas Förenings Årsskrift 2014 (se pdf här), föreslår jag just denna plats som en av några lämpliga platser att besöka i ett avgränsat område vid en resa till västfronten.
Se även Nils Fabiansson, Historien om västfronten: I spåren av första världskriget, s. 214-215 och framför allt 302.