"Inledningen av slaget vid Ypern 1917 – med Ernst Jünger vid Langemark" (pdf-artikel)

I slutet av juli för hundra år sedan inleddes det tredje slaget vid Ypern. Enligt den brittiska historieskrivningen inleddes slaget den 31 juli 1917, och det är också den 31 juli 2017 som inledningen av de offentliga (brittiska) högtidligheterna vid 100-årsminnet äger rum. Men för tyskarna inleddes slaget flera dagar tidigare. Jag skriver i Historien om västfronten: I spåren av första världskriget (Nils Fabiansson 2014):
För tyskarna började det tredje Flandernslaget i mitten av juli, när den franska och brittiska artilleribeskjutningen av de tyska ställningarna inleddes. Till detta hade britterna 3 000 artilleripjäser av olika slag och dimensioner och fyra miljoner granater – jämfört med offensiven vid Somme ett år tidigare var denna artillerikoncentration tio gånger större, och man hade fyra gånger så mycket ammunition. 136 brittiska stridsvagnar hade också ställts till förfogande. Anfallsfronten var totalt två och en halv mil, med en nordlig fransk anfallssektor längs det kanaliserade vattendraget Ieperlee, några hundra meter väster om Yser–Ypern-kanalen, mellan Noordschote och Boezinge, och en mer än dubbelt så lång brittisk anfallssektor, från Boezinge till Gapard öster om Mesen. 
Fyra dagar före infanterianfallet, medan tyskarna hölls kvar nere i sina bunkrar av artillerielden, tog sig brittiska ingenjörstrupper över Yser–Ypern-kanalen, där de fann de tyska skyttegravarna övergivna på den östra kanalbanken. I god tid före timmen noll 04:00 anfallsdagen den 31 juli byggdes enkla broar för de brittiska anfallstrupperna. Längre norrut valde fransmännen att påbörja anfallet över kanalerna redan tidigt på natten mot den 31 juli. (s. 69-70)
Jag blev väl förtrogen med att striderna vid Ypern inleddes flera dagar före den 31 juli när jag skrev min bredvidläsningsbok Das Begleitbuch zu Ernst Jüngers 'In Stahlgewittern' (Nils Fabiansson 2007, 2010) om Ernst Jüngers klassiska krigsbok (s. 80-82). Ernst Jüngers bror Fritz (Friedrich George Jünger) blev till och med allvarligt sårad när han deltog i ett tyskt motanfall natten mellan den 28 och 29 juli.

I den följande texten "Inledningen av slaget vid Ypern 1917 – med Ernst Jünger vid Langemark" har jag utvidgat och fördjupat den kortare studie jag gjorde till bredvidläsningsboken för drygt tio år sedan, och jag har nu dessutom använt källmaterial från den brittiska division som anföll exakt över och längs med Ernst Jüngers regementes regementskorridor (se karta längre ned). Texten är upplagd som pdf här nedan och kan läsas i helskärm, laddas ned eller skrivas ut (tryck på denna länk om den inte syns):



Nedan: Karta över det tyska 73:e fusiljärregementets regementskorridor (rött) och den brittiska Guards-divisionens divisionskorridor (blått) i inledningen av slaget vid Ypern 1917. Den brittiska frontlinjen i mitten av juli 1917 illustreras av svarta prickar medan lila prickar visar den ungefärliga sträckningen av de brittiska positionerna på kvällen den 31 juli 1917. 
Observera att den stora tyska krigskyrkogården Langemark anlades i det område som var Jüngers regementskorridor och att de tre bunkrar som bevarats innanför kyrkogårdsmurarna användes av Jüngers regemente.
"Yorkshire Trench" längst ned på kartan är en brittisk skyttegrav från i huvudsak 1915, utgrävd och sedan rekonstruerad när ett industriområde anlades på platsen för cirka tio år sedan.


Kartan nedan är arbetsmaterial vid mitt arbete med denna text, närmare bestämt brittiska skyttegravskartor där jag märkt ut Jüngers regementes korridor (lila) tillsammans med tyska bunkrar/befästa hus (inringade), större tyska skyttegravar (orange) samt frontlinjen vid olika tider på dagen den 31 juli 1917 (gul) enligt karta i den publicerade tyska regementshistoriken. Tyska skyttegravar är inritade med rött på de brittiska originalkartorna, men brittiska skyttegravar (väster om kanalen) är inte utmärkta. Skyttegravskartorna är tryckta efter den 5 maj (norra halvan) och den 30 juni (södra halvan) 1917. Öppna bilden i nytt fönster så blir den större!


Om Ernst Jüngers andra runda i slaget vid Ypern 1917 kan man läsa i den i juni publicerade uppsatsen: Nils Fabiansson, ”På västfronten 1917 – Saknade svenskar vid Passendale”, i Historielärarnas Förenings Årsskrift 2017 s. 40–63 (finns naturligtvis även på biblioteken, exempelvis dessa). 


Keywords: Flandern Ypern Ypres Ieper Passchendaele 1917 Belgien Västfronten HLFÅ Nils Fabiansson Historielärarnas Förenings Årsskrift 2017