I Vetenskapsradion Historia den 6 november 2018 ("När det Stora kriget tog slut") berättade jag om de brittiska, franska och italienska krigsfångarna som dog i svenska karantänläger i Ljungbyhed och Revingehed december 1918 och januari 1919 och som är begravda i Riseberga och Lund (se blogginlägg om sergeant Vibarts grav i Lund här).
Nedan citerar jag ett längre avsnitt från kapitlet "Krigsfångarna i Skåne 1918–1919" ur min bok "Svenskarna i första världskriget":
----
Utan aktuella kontaktuppgifter är det inte lätt att hitta släktingar till personer från Italien, Frankrike och Storbritannien som dog för hundra år sedan och som dessutom hade vanliga namn, men när jag sökte på nätet utanför de vanliga registren dök en spännande sak upp. På ett internetforum hade en person med profilen ”sarah ellen” för några år sedan bett om hjälp att hitta information om sin ”Great Uncle Frank” som ”died in Sweden on Christmas Day 1918”. Alltså Frank Higham, som är begravd i Riseberga kyrkogård. Av allt att döma intresserade sig en anhörig till en av de sju krigsfångar som begravts i Sverige för släktforskning – en otrolig lyckoträff! Jag försökte kontakta ”sarah ellen” via forumets kontaktfunktioner, men fick inget svar. Väldig besvikelse. Att hitta en viss ”sarah ellen” på nätet var naturligtvis hopplöst. Men lösningen var närmare än så: Efter ett tag lyckades jag i stället få kontakt med den skåning som svarat henne på forumet, ”LarsA”. Det visade sig att han hade en gammal e-postadress till henne. Jag skrev direkt ett mail. Och fick svar: Elayne Farmer, som är hennes riktiga namn, berättade att hon är Frank Highams halvbrors dotterdotter. Frank Higham var alltså hennes morfars halvbror.
Elayne Farmer förklarade omgående att hon inte känner till familjens historia så väl, men att hon vet att Frank föddes i Hyde utanför Manchester omkring 1884 som den äldste av fyra bröder. År 1894, när Frank Higham var i tioårsåldern, blev hans mamma sjuk och dog. Pappan gifte om sig redan samma år, och de fick också fyra barn, alltså Franks halvsyskon. Det äldsta barnet döptes till Sarah Ellen, det namn som Elayne Farmer använde på forumet. Det yngsta barnet i denna syskonskara, Edgar, föddes 1901. Det är han som var Elayne Farmers morfar. När Frank Higham var 20 år gammal gifte han sig med den ett år äldre textilarbeterskan Mary Howarth. Han arbetade på gasverket i Hyde och paret bodde tillsammans med Franks faster i ett typiskt litet brittiskt radhus i tegel på Muslin Street (nuvarande Talbot Road) i Newton i närheten av Hyde. År 1916 hamnade han i armén, 32 år gammal, i Royal Welch Fusiliers 10:e bataljon, ett regemente där två av krigets mest kända poeter tjänstgjorde: Robert Graves och Siegfried Sassoon. Även Frank Highams bröder var med i kriget, tror Elayne Farmer, men hon vet inte mycket mer än att en av dem blev blind på grund av gas under kriget, åtminstone enligt vad hennes mor sagt. Frank Highams änka Mary gifte om sig 1931, men fick inga barn.
Frank Higham blev tillfångatagen av tyskarna under slutskedet av slaget vid Somme den 13 november 1916 vid ett misslyckat brittiskt anfall mot de tyska linjerna i närheten av byn Serre på den norra delen av Sommesektorn. Från en gammal urklippt dödsruna i en lokaltidning har Elayne Farmer fått veta att han i tysk krigsfångenskap hamnade i Wittenberg (alltså samma stad som Olof Hedengren befann sig i samtidigt hösten 1916), där han tillsammans med ett par andra brittiska krigsfångar fick arbeta på en sockerfabrik, ett bryggeri och ett sågverk. Enligt breven hem (som naturligtvis var granskade av tysk censur) till sin fru behandlades han väl och fick röra sig förhållandevis fritt: de skall inte varit bevakade. Elayne Farmer berättade att hon hade intrycket av att han inte hade varit i ett fångläger utan bott hemma hos civila tyskar.
Elayne Farmer, som är född 1953, bodde själv i Hyde fram till 1975 och minns att hon brukade gå längs Talbot Road på väg till jobbet: ”I have a vague memory of a War Memorial in Newton with Frank’s name on it.” Det hon minns är förmodligen den minnesplakett i stadshuset i Hyde, där Frank Highams namn är med (Hyde Town Hall Memorial). Det finns även ett krigsmonument långt ute på kullen Werneth Low utanför Hyde, men på det finns inga namn.
Frank Higham insjuknade i spanska sjukan i Ljungbyhed den 22 december 1918 och avled redan på juldagen, samma dag som han skulle fått åka hem. Hans fru Mary Higham fick snart ett brev skrivet av den brittiske legationsprästen som hade hållit begravningsceremonin:
Sedan min bok "Svenskarna i första världskriget" publicerades våren 2018 har Elayne Farmer gjort en resa till Sverige och besökt sin morfars halvbror Frank Highams grav. Förmodligen är hon den enda anhöriga till någon av de begravda från karantänlägren i Sverige 1918–1919 som besökt gravarna.
De brittiska soldatgravarna i Riseberga kyrkogård. Odaterat fotografi. Riseberga-Färingtofta Hembygdsförenings arkiv.
Nedan citerar jag ett längre avsnitt från kapitlet "Krigsfångarna i Skåne 1918–1919" ur min bok "Svenskarna i första världskriget":
----
Utan aktuella kontaktuppgifter är det inte lätt att hitta släktingar till personer från Italien, Frankrike och Storbritannien som dog för hundra år sedan och som dessutom hade vanliga namn, men när jag sökte på nätet utanför de vanliga registren dök en spännande sak upp. På ett internetforum hade en person med profilen ”sarah ellen” för några år sedan bett om hjälp att hitta information om sin ”Great Uncle Frank” som ”died in Sweden on Christmas Day 1918”. Alltså Frank Higham, som är begravd i Riseberga kyrkogård. Av allt att döma intresserade sig en anhörig till en av de sju krigsfångar som begravts i Sverige för släktforskning – en otrolig lyckoträff! Jag försökte kontakta ”sarah ellen” via forumets kontaktfunktioner, men fick inget svar. Väldig besvikelse. Att hitta en viss ”sarah ellen” på nätet var naturligtvis hopplöst. Men lösningen var närmare än så: Efter ett tag lyckades jag i stället få kontakt med den skåning som svarat henne på forumet, ”LarsA”. Det visade sig att han hade en gammal e-postadress till henne. Jag skrev direkt ett mail. Och fick svar: Elayne Farmer, som är hennes riktiga namn, berättade att hon är Frank Highams halvbrors dotterdotter. Frank Higham var alltså hennes morfars halvbror.
Elayne Farmer förklarade omgående att hon inte känner till familjens historia så väl, men att hon vet att Frank föddes i Hyde utanför Manchester omkring 1884 som den äldste av fyra bröder. År 1894, när Frank Higham var i tioårsåldern, blev hans mamma sjuk och dog. Pappan gifte om sig redan samma år, och de fick också fyra barn, alltså Franks halvsyskon. Det äldsta barnet döptes till Sarah Ellen, det namn som Elayne Farmer använde på forumet. Det yngsta barnet i denna syskonskara, Edgar, föddes 1901. Det är han som var Elayne Farmers morfar. När Frank Higham var 20 år gammal gifte han sig med den ett år äldre textilarbeterskan Mary Howarth. Han arbetade på gasverket i Hyde och paret bodde tillsammans med Franks faster i ett typiskt litet brittiskt radhus i tegel på Muslin Street (nuvarande Talbot Road) i Newton i närheten av Hyde. År 1916 hamnade han i armén, 32 år gammal, i Royal Welch Fusiliers 10:e bataljon, ett regemente där två av krigets mest kända poeter tjänstgjorde: Robert Graves och Siegfried Sassoon. Även Frank Highams bröder var med i kriget, tror Elayne Farmer, men hon vet inte mycket mer än att en av dem blev blind på grund av gas under kriget, åtminstone enligt vad hennes mor sagt. Frank Highams änka Mary gifte om sig 1931, men fick inga barn.
Frank Higham blev tillfångatagen av tyskarna under slutskedet av slaget vid Somme den 13 november 1916 vid ett misslyckat brittiskt anfall mot de tyska linjerna i närheten av byn Serre på den norra delen av Sommesektorn. Från en gammal urklippt dödsruna i en lokaltidning har Elayne Farmer fått veta att han i tysk krigsfångenskap hamnade i Wittenberg (alltså samma stad som Olof Hedengren befann sig i samtidigt hösten 1916), där han tillsammans med ett par andra brittiska krigsfångar fick arbeta på en sockerfabrik, ett bryggeri och ett sågverk. Enligt breven hem (som naturligtvis var granskade av tysk censur) till sin fru behandlades han väl och fick röra sig förhållandevis fritt: de skall inte varit bevakade. Elayne Farmer berättade att hon hade intrycket av att han inte hade varit i ett fångläger utan bott hemma hos civila tyskar.
Elayne Farmer, som är född 1953, bodde själv i Hyde fram till 1975 och minns att hon brukade gå längs Talbot Road på väg till jobbet: ”I have a vague memory of a War Memorial in Newton with Frank’s name on it.” Det hon minns är förmodligen den minnesplakett i stadshuset i Hyde, där Frank Highams namn är med (Hyde Town Hall Memorial). Det finns även ett krigsmonument långt ute på kullen Werneth Low utanför Hyde, men på det finns inga namn.
Frank Higham insjuknade i spanska sjukan i Ljungbyhed den 22 december 1918 och avled redan på juldagen, samma dag som han skulle fått åka hem. Hans fru Mary Higham fick snart ett brev skrivet av den brittiske legationsprästen som hade hållit begravningsceremonin:
He spent as peaceful a Christmas as any man could wish to spend, and lay calm and still. ”Hold Thou Thy Cross before my closing eyes” [”Bliv kvar hos mig – se dagens slut är när”, psalm 189 i 1986 års svenska psalmbok] was sung to him, and seemed to comfort him, and on the eve of embarkment [kvällen före ombordstigningen] he was taken home to God.
Från Nils Fabiansson, "Svenskarna i första världskriget" (2018).
-----Sedan min bok "Svenskarna i första världskriget" publicerades våren 2018 har Elayne Farmer gjort en resa till Sverige och besökt sin morfars halvbror Frank Highams grav. Förmodligen är hon den enda anhöriga till någon av de begravda från karantänlägren i Sverige 1918–1919 som besökt gravarna.
Elayne Farmer vid sin morfars halvbror Frank Highams grav, september 2018
Frank Higham på Every One Remembered
Frank Higham på Hyde War Memorial Trust
Frank Higham på CWGC